Mitt gamla jag år 2011

Min vän och kollega Sofia som sommaren år 2011 var min fotoassistent till bröllopsplåtningar överraskade mig idag med att skicka mig smygbilder på mig när jag arbetade under en bröllopsporträttfotografering. Jag hade varit mycket noga med att jag inte ville vara med på bild, men busig som Sofia är så knäppte hon av några bilder ändå vilket jag idag är väldigt glad över! För nu när jag väger ca 65-69 kg så har jag svårare och svårare att förstå att jag faktiskt varit 65 kg tyngre och hur de känns eller såg ut. 
 
Jag sommaren 2011, +130kg. 
 
Att se dessa bilder på mig idag blev som en shock. Här vägde jag som allra mest, jag vet inte exakt hur mycket då jag inte ville veta det just då. Men jag vet att det var över 130 kg iaf. Mellan 130-140 kg. Är det verkligen jag på dessa 2 bilder? Att tänka tillbaka och känna med bilderna får mig att få en sådan enorm egoboostkänsla inom mig att jag blir tårögd. Vetskapen om att det faktiskt är jag som står på dessa bilder till hur jag ser ut och lever idag. För VEM hade kunnat tro att denna tjockis på +130kg skulle 3 år senare springa 1 mil under 40 minuter, ha sprungit ett marathonlopp, vara färdigutbildad PT, coach och massör samt föreläsa om sin livsresa inför andra? Inte jag iaf. Och ännu mindre hade jag trott på att jag gjort allt detta själv utan någon diet eller kirurgiskt ingrepp.
 
 
Såhär ser jag ut idag. Bilderna är tagna till minne av min älskade häst som jag lät avliva sommaren 2013. Här är jag i toppform då jag nyss sprungit statsloppet (1 mil på ca 45 min). 
 
Jag är sjukt stolt över mig själv och jag är imponerad över mig själv och min resa, på onsdag ska jag hålla mitt livs första seriösa föreläsning i skolan och veckan därpå inför allmänheten. Mer om plats och tider kommer jag gå ut med senare till veckan förmodligen.
 
Och vet ni vad det bästa med allt detta är? Jo, att detta är bara starten till ett nytt fantastiskt inspirerande/motiverande liv. Både för mig själv och andra! 

1 okt 2011 vs. 1 okt 2013

1 Okt 2011 vs. 1 Okt 2013, samma människa men ändå inte...
 
Idag är det en lite speciell dag. Idag är det nämligen exakt 2 år sedan jag satte min första osäkra fot innanför Friskis & Svettis dörrar i hopp om att påbörja min livsförändring som jag tidigare samma vecka bestämt mig för att göra. Mitt första pass blev ett spinningpass eftersom lokalerna var mörkerlagda under träningen och jag kunde "gömma" mig längst bak. Jag vågade egentligen inte hoppas på att den skulle gå igenom denna gången eftersom jag misslyckats så många gånger tidigare, men jag ville iaf prova en sista gång helhjärtat. Jag var trött på att tycka synd om mig själv och måla mig själv som ett hopplöst offer som inte klarade av något. Jag var trött på att klaga på mina dagliga smärtor (pga ledsjukdomen), orklöshet och förlorad livsgnista. Det var nu eller aldrig helt enkelt!
 
Under dessa 2 år har jag hunnit med en hel del, bland annat:
- Gått från fet till fit
- Halverat min kroppsvikt (-65 kg)
- Gått från att ha en blommande kronisk ledsjukdom (RA) och sjukskriven till att bli symtom- och medicinfri. 
- Sprungit ett halvmaraton på tiden 1:49:02
- Sprungit 1 mil under 45 min.
- Sprungit 5 km under 20 min.
- Deltagit i tjurruset 2 gånger och 14 andra lopp.
- Genomfört en tjejklassiker (Tjejvasan 3:59:40, Tjejvättern 3:24, Vansbro Tjejsim 30:06, Lidingö Tjejlopp 47:15)
- Påbörjat en PT-, hälsocoach och massörutbildning.
- Gått från vilopuls 84 till 28
 
Men det viktigaste av allt är att jag har hittat mig själv igen! Min livsgnista är tillbaka och jag ser bara möjligheter inför kommande framtid. Men bara för att jag lyckats med allt detta hittills betyder det inte att min resa är slut här. Nej, nu väntar nya utmaningar och äventyr! Mina framtidsplaner är stora men har jag lyckats hittills så kan inget hindra mig!
 
Jag är så fruktansvärt stolt över mig själv att jag nästan blir tårögd. För 2 år sedan var allt detta en enda stor dröm, det kändes i princip som att det var större chans att vinna 25 miljoner på lotto än att lyckas genomföra allt detta med tanke på mitt allmäntillstånd då med sjukdomen.
 
Med lite jävlarannama är ALLT möjligt!!! Kan jag, kan du! Glöm inte det...
 

Samma person, samma outfit!

 
För någon dag sedan bad jag min sambo ta en bild på mig i samma outfit som jag hade på en bild tagen när jag var som fetast. Man skulle kunna tro att personen på bilderna är 2 helt olika personer. Kläderna satt väldigt tight då och idag drunknar jag i dem. Kolla bara på leggingsen, de ska liksom sitta som tighta som tights ska göra. 
 
En bild säger mer än tusen ord, eller vad säger ni?
 
Och hörrni, glöm nu för all del inte att rösta på mig i transform your body tävlingen!!! På söndag avslutas den och jag ligger hela tiden efter med ca 10 röster. :( Det är alltså superjämt och det skulle betyda så extremt mycket för mig att vinna! Sjukt mycket mer än priserna man får. Så kom igen nu, gå in här och klicka på Facebook-gillaknappen. Det går på ca 30 sek! 

De klassiska byxbilderna

 
Ni vet de där klassiska byxbilderna som man ofta ser i tidningar och reklamer där folk gått ner massor i vikt? Idag bad jag min sambo ta sådana på mig som ni kan se ovan. Byxorna på bilden är i storlek 46, dock är det inte dom största jag haft men nog är de stora alltid. Eller vad säger ni? Största byxstorleken jag haft är 48. Dags att köpa ett par nya jeans kanske? Hihi.
 
Hur som helst, efter att ha halverat min kroppsvikt med 65 kg så är jag sjukt stolt över mig själv. Jag är väldigt nöjd med min kroppsbyggnad idag också. Jag känner mig snygg! När jag ser dessa bilder blir jag nästan tårögd. Är det verkligen jag som står där i de där byxorna som jag grät över att jag inte kunde knäppa knappen på för ca 2 år sedan? Ja det är jag. DET ÄR JAG! Men det bästa med det hela är inte att jag faktiskt kan knäppa knappen idag och även drunkna i dem utan det är att idag är jag lycklig, symtom- och medicinfri från min ledsjukdom och älskar mitt nya sunda liv. På måndag påbörjar jag dessutom min nya resa, nämligen att utbilda mig till lic. personlig tränare, hälsocoach och massör!
 
Och föresten, ni glömmer väl inte att rösta på mig i "transform your body"-tävlingen? Just nu ligger jag två:a med bara några få röster ifrån den som leder. Det skulle betyda så mycket för mig och vinna. Egentligen så bryr jag mig inte om priserna utan möjligheterna en ev. vinst kommer att ge mig i framtiden. Jag vill nå ut till så många som möjligt om min resa och motivera/inspirera andra som sitter i samma sitts idag som jag gjorde för 2 år sedan. Så snälla, om ni tycker att jag är en värdig vinnare och vill hjälpa mig lite med mina framtidsdrömmar så gå in här och rösta. Rösta gör ni genom att klicka på facebook-gillaknappen. Bilderna i tävlingen är från feb-juni.

Formbilder Okt 2011 - Aug 2013

 
Ja, eftersom det är ny månad så är det ju dags för lite nya formbilder också. :) Denna månad tänkte jag ge er en liten överblick i 4 ettapper från resans början till idag. Klicka på bilden för att se den i större version. sockerVisst är det en sjuk skillnad? Jag är galet stolt nöjd över min prestation om jag får säga det själv. Jag behöver nog inte säga så mycket va? Jag låter bilderna tala för sig själv. Finns nog inte en enda kroppsdel som inte har förändrats. ;) Möjligen öronen kanske. haha. Och att jag är sjukt brun idag jämfört med de andra bilderna. Haha.
 
Just nu har jag lite mycket att stå i med 2 jobb, så bloggen hamnar lite i kläm. Men jag försöker så gott jag kan att uppdatera den. Till helgen hoppas jag på att få ihop några inlägg, men vill ni följa min vardag så finns jag på instagram där jag heter gilraen, där uppdaterar jag dagligen. Jag hoppas ni har överseende.
 
Och psst, ni glömmer väl inte att rösta på mig i Transform your body tävlingen? Klicka här och tryck på gillaknappen. Jag behöver varje röst jag kan få och jag vill så sjukt gärna vinna. Jag har aldrig vunnit något innan i princip så skulle betyda sååå mycket för mig. Och nog är jag en värdig vinnare va? Till och med jag anser det. ;)

Formbilder Juli

15 Juli - 4 Juni
 
Ja, så var det dags för formbilder igen då. Denna gången har det hänt sjukt mycket på underkroppen. Framför allt låren! Överkroppen är sig lik, förutom magen. Den är lite svullen på dagens bild då jag precis ätit. För där har det minsann börjat hända saker också. Naveln har rättat till sig ännu mer och magmusklerna framträder allt mer.
 
Jag bryr mig inte om att publicera några bilder på baksidan, för där har det inte hänt speciellt mycket. :)
 
Hur som helst är jag sjukt nöjd över mina framsteg, och det sjukaste är att jag går inte in för att få dessa muskler direkt utan det kommer på köpet eftersom jag tycker det är roligt att träna. Låren har jag nog fått av all cykling jag har ägnat mig åt den senaste tiden skulle jag tro. ;) Sedan behöver jag musklerna också, jag har märkt att jag blivit så enormt mycket friskare nu när de får ta all belastning istället för lederna. Så det måste ju såklart underhållas så att jag får fortsätta vara symtomfri från min ledsjukdom.

Resultat "Transform your body"-tävling

Bild 1: 5 Februari 2013  -  Bild 2: 27 Juni 2013
 
Minns ni att jag deltog i en tävling som heter Transform your body i februari? Tävlingen går ut på att göra så stor förändring på kroppen som möjligt fram till sista Juni iår. Eftersom jag känner mig nöjd så tog jag mina reslutatbilder idag och skickade in. Nog har det blivit skillnad allt, och ganska mycket med! Eller väldigt mycket. Framför allt på lår och mage. Också har jag fått liiite färg. :P 
 
Det roligaste är ändå att jag inte gått in för den här tävlingen ett dugg utan bara kört på med min vanliga träning och kost som jag gjort de snart 2 senaste åren. Så nu får vi väl hoppas att det räcker till en finalplats för omröstning. Håll tummarna för mig! Fast det gör såklart inget om jag inte får någon finalplats, som jag sa så har jag ju inte gått in för detta utan deltog mest som en kul grej eftersom jag visste att min kropp skulle förändras fram tills idag.

Biggest Loser

 
I veckan så gick ju finalen i Biggest Loser Sverige. Jag har kollat på det när jag haft tid, men tycker egentligen kanske inte det är så jättebra då det är så fokuserat på siffor och att gå ned i vikt så snabbt som möjligt. Något jag är helt emot egentligen som ni vet. MEN samtidigt kan jag ju inte förneka vilka jobb de har gjort som deltagit, jättestarkt jobbat! Dock om jag hade bestämt hade fokus legat mer på kroppens hälsa och välmående än snack om siffror och kaloriintag. För man kan tappa i vikt utan att lägga fokus på detta, jag är ju levande beviset på det.
 
Tanken slog mig idag att jag faktiskt också har gjort en Biggest Loser, fast helt på egen hand utan proffshjälp. Det är lätt hänt att man glömmer bort det när man ser sig själv varje dag i spegeln. Men jag rotade lite i arkivet och hittade en bild tagen på mig för nästan exakt 1 år sedan. Första bilden jag faktiskt kände mig fin på och då hade jag redan gått ned ca 20 kg. Kollar man på dessa bilder är det nästan lite skrämmande, det tycker till och med jag. Är det verkligen samma människa? Svaret är iaf ja!
 
Jag är inte bara en vinnare i mina ögon, jag är så mycket mer! Och klarar jag av att göra en sådan här resa, ja då jäklar kan vem som helst göra det. Jag har gått från att hata mig själv, både kropp och själ till att älska mig själv. Jag är snygg, jag är talangfull/begåvad, jag är bra (läs bäst) och det är något ingen kan ta ifrån mig! För en gångs skull tänker jag gå emot den typiska svensken och jag tycker fler borde göra det och lära sig att älska sig själva. Man mår så sjukt mycket bättre av det!

Formbilder Juni

 
En ny månad har börjat och jag kom på idag att jag totalt glömt bort mina formbilder som jag tar varje månad vid månadens början. Så här kommer bilderna från denna omgång. Vänster är tagna 1 Maj och höger idag 4 Juni. Och jag blir lika shockad varje gång... Det händer saker hela tiden med kroppen, trots att jag ser ut att ha blivit smalare så har vågen inte rört sig något alls. Vilket jag är enormt nöjd med då jag inte vill gå ned mer i vikt. Jag vill hålla mina 65 kg. 
 
Jag är väldigt glad för att huden på magen börjar hänga med i svängarna, den har stramat åt sig fint under denna månad. Det syns speciellt på naveln. Den är inte så "ledsen" längre. Man börjar även ana magrutorna som gömmer sig under. Det de har hänt mest med denna månad är underkroppen och ryggen tycker jag. Jag är sjukt nöjd över reslutaten! Det känns bara inte som att det blivit skillnad utan det har verkligen blivit det också! Det är en enormt härlig känsla. :) För ni minns väl när jag såg ut såhär för 7 månader sedan då jag började bygga muskler:
 
 
Uh, vad bra jag är! Det tycker jag faktiskt! :D

6 månaders skillnad av armarna

 
Igårkväll kikade jag lite i mobilen och hittade bilden till vänster som jag tog exakt för 6 månader sedan. Jag kunde inte låta bli då och tog en ny snarlik och visst har det hänt extrema grejer i armarna, eller vad säger ni? ;) Även midja och bröst. Visst, det är kassa mobilbilder men det syns ju tydligt ändå. Och jag kommer ihåg att jag var såå stolt att min lilla biceps började synas när jag hade armen i den posen för 6 månader sedan. Nu är det ju ingenting mot vad jag har idag. Idag börjar jag till och med synliga muskler på underarmarna. Det är stört vad kroppen kan förändras på så kort tid egentligen...
 
Jag må vara väldigt smal nu. Men om sanningen ska fram så väger jag nästan lika mycket på bilderna, idag är jag "bara" 3-4 kg lättare. Men man kan inte tro det när man ser bilderna. Dock är det ju såklart muskler!!
 
Jag får nästan dagligen kommentaren/frågan i min omgivning: "men shit vad smal du blivit! Äter du något ens? Nu får du ta och ge dig med träningen så att du inte försvinner". Svaret är: Jag äter 3 gånger så mycket som min fästman och varför ska jag sluta när min kropp aldrig mått bättre än vad den gör nu? Om jag slutar kommer jag ju tillbaka till ruta 1 som jag var på för 2 år sedan. Vill jag det? Nej tack.

6 månaders byggande av muskler

 
För 6 månader sedn märkte jag för första gången att jag började få en bula/muskel på armarna (biceps) som knappt syns på bilderna ovan. Men jag var sååå glad/lycklig/stolt och detta var startskottet till att jag skulle lägga in mer styrketräning utöver de skivstångspass jag brukade gå på 1 gång i veckan.
 
Sagt och gjort, sedan dess har jag kört 3-4 styrkepass/vecka (varannan dag) utöver mitt konditionstränande (löpning, skidåkning och cykling/spinning). Ovan ser ni resultatet på vad som hänt de senaste 6 månaderna. Till och med jag tycker det är sanslöst! 
 
Och ni som följt mig vet ju att min resa började 1 år innan det. Så på "förebilden" i det här inlägget hade jag redan kommit jättejättelångt i min resa också.

22 Mars vs. 28 April

 
Idag tog jag några kroppsbilder mest för skojs skull, inte för att jag trodde att de hänt speciellt mycket. Men tji fick jag som vanligt när jag la 2 bilder bredvid varandra. Den väntra är tagen 22 Mars och den högra idag. Sjuka skillnader om du frågar mig! Och jag kan faktiskt inte låta bli att bli lite stolt över mig själv och imponeras över mitt makalösa resultat, utan att jag hade en aning om resultatet. 
 
Sjukaste skillnaden är ju trots allt ändå mitt resultat på 1 1/2 år (se bilderna nedan). Det är absolut inte omöjligt att gå från extrem övervikt/fetma till fit bara man har viljan! Jag är beviset?!. Det finns inga ursäkter. 
 
 
Idag är jag enormt nöjd med mig själv till skillnad från 2 år sedan när jag bara gnällde över tillvaron utan att göra något åt det. Jag målade mig själv som ett offer eftersom jag var/är både kroniskt sjuk och överviktig så var det jättesynd om mig. Tyckte jag. Dock hjälper det ju inte att gräva ned sig i en grop och tycka synd om sig själv, det är förändringar som gör skillnad. Livsförändring. Och det finns ingen bättre känsla nu i efterhand än att veta att jag har gjort denna resa helt själv och den har gett mig så jäkla mycket. Framför allt har jag växt som person, klarar jag detta finns inga gränser känns det som. Inom allt!
 
Jag kan om jag vill! Du kan om du vill! Så mitt bästa tips är; Se alltid möjligheterna och tro på dina drömmar! Sätt inga gränser på dina drömmar utan våga dröm om (för tillfället) orealistiska drömmar. Rätt som det är har du nått dom!

Lös hud

Jag får väääldigt mycket frågor om lös hud. Om jag fått mycket lös hud och vart. Egentligen är det ju en ganska privat fråga och jag gillar inte direkt och prata om det. Om det är nått jag är missnöjd över i dagsläget så är det just den. Även om jag tagit det rätt lugnt (låter kanske knäppt men hade jag viljat skulle jag klarat av att gå ner alla kilon mycket mycket snabbare) så har jag fått lite lös hud. Jag valde att ta det "lugnt" just för att huden skulle få en chans att hänga med i svängarna. Dessutom är jag ung (började resan som 23 år) och ju yngre man är desto lättare har huden att dra ihop sig. Jag tror även att det är genetiskt hur bra det drar ihop sig samt hur kroppen är formad. Så ni hör ju själva att detta är VÄLDIGT individuellt hur mycket och vart man får det. Bara för att jag får detta resultatet så behöver inte du få det. Du kanske får mindre eller mer och på helt andra ställen.
 
Själv har jag enbart fått på magen och brösten. Brösten har jag gått från 90E till 75C och eftersom brösten enbart är fett typ så säger ju det sig självt att det blir en hel del överflödig hud. MEN detta syns ju inte för allmänheten, så det stör mig heller inte så mycket. Däremot magen har jag en del, men det är inte alls mycket mot vad det kunde vara! Dessutom märker jag vecka för vecka hur det drar ihop sig mer och mer. Så jag tror att det kommer räta ut sigmed tiden. :) Man ser ju på de senaste efterbilderna på magen att den är lite slapp i huden, men för er som är väldigt nyfikna så kan ni se en bild på magen där jag drar i "löshuden" så mycket de går. Inte speciellt mycket med tanke på att jag halverat min kroppsvikt. Det kunde ju ha sett ut såhär.
 
 
Annars har jag ingen löshud. Vissa brukar ju även få på överarmarna (gäddhänget) och insidan lår. Men det har jag klarat mig helt undan ifrån vilket jag tackar för. :)

Från fet till fit på 1,5 år

 
Jag vet att ni är otroligt många som gått och väntat på dessa bilder. Mina startbilder till "efterbilder". Från början tänkte jag ALDRIG visa några startbilder eller underklädesbilder, men nu har jag ändrat mig då jag är riktigt stolt över min resa och inte skäms längre varken hur jag ser ut nu eller hur jag HAR sett ut. Det är en del av mig och mitt liv och jag ångrar inget jag gjort. Jag vet också att det är många som kan/kommer/ att inspireras av dessa bilder, speciellt med tanke på min bakgrund med kronisk ledsjukdom. Även om man är sjuk så är INGET omöjligt. Kan jag kan fan du också! Det finns inga ursäkter alltså. ;)
 
Idag har jag halverat min kroppsvikt och gått från 43,9 (Fetma) till 22,7 (Normal) i BMI. Jag har dessutom skaffat mig massor med muskler och en sjukligt bra kondis. Men det bästa av allt med denna resa är att jag hittat mig själv, blivit lyckig och inte har några inflammationer, smärtor eller feber längre. Jag kan leva det liv jag ville leva fyllt med massor av spännande äventyr och löpning! Visst, det har kostat mig extremt mycket. Från all medicin och läkarbesök till kläder (vanliga och träningskläder), anmälningsavgifter till lopp, träningsutrustning, gymkort, dyrare mat m.m. MEN med facit i hand är det värt vartenda öre eftersom jag mår sååå mycket bättre! Och en livsstil som jag kommer att fortsätta leva.
 
Det är helt sjukt egentligen när jag kollar på dessa bilder, är det verkligen JAG som gjort denna kroppsliga förändring som då kändes helt omöjlig? Jag har svårt att ta in att jag faktiskt varit så stor och även ta in att jag är så fit idag. Men en sak är säker och det är att jag är stoltast i världen!
 
Och detta är inte slutet! Inte på långa vägar. Jag har fullt med nya mål och kroppen kommer att fortsätta förändras då med såklart. Även om jag är ruggit nöjd med hur jag ser ut idag så kommer en hel del fett från midjan och nedåt att ersättas med muskler istället. Nu kommer jag även börja tänka mer på vad jag stoppar i mig och äta ännu mer mat (som är bra) så att jag inte tappar mer i vikt. 
 
Jag hoppas ni fortsätter att hänga med på min resa, även om jag nått mitt första stora mål nu. :)

1 1/2 års skillnad

 
Ni vet säkert att jag skrivit att jag inte vill lägga ut några "lättklädda" helkroppsbilder här på bloggen. Men idag tar jag steget och gör det. Varför? Jo, för att jag idag inte längre skäms som jag gjorde för 1 1/2 år sedan. Plus att jag vill visa att det faktiskt går att göra en kroppsförändring utan några som helst dieter, bantingspulver, viktklubbar eller kirurgiska ingrepp.
 
På 1 1/2 år har jag lyckats med så otroligt mycket. Jag har gått från att vara sängliggandes med skyhög feber och inflammation i lederna till att vara symtomfri. Jag har även lyckats kunna springa ett halvmara samt 5 km på 21:56 min, för 1 1/2 år sedan var jag glad om jag ens tog mig upp ur sängen på morgonen. Att springa fanns inte ens i min tanke då jag inte ens klarade av 2 löpsteg pga min smärta. Men framför allt; Jag har även lärt mig älska mig själv och livet igen. Jag vill hela tiden anta nya utmaningar, upptäcka världen, träffa nya människor och leva livet. För 1 1/2 år sedan ville jag inget av det, då ville jag helst av allt bara ligga med huvudet under täcket och sova bort tiden.

Jag är så sjukt stolt över mig själv och det jag åstadkommit. Jag vill verkligen hjälpa andra som sitter i samma sits som jag gjorde att påbörja en sådan här livsförändring. Därför har jag nu bestämt mig för att utbilda mig till personlig tränare och hälsocoatch. 

Vem trodde detta för 1 1/2 år sedan? Allra minst jag iaf. 

Mera före- och efterbilder

 
Förra veckan skickade min gulliga svärmor lite bilder på mig från vår senaste utlandsresa (till Athen) tillsammans. Jag har ju typ INGA bilder kvar på mig från den tiden, och jag var heller inte så flitig på att stå framför kameran. Men behöver jag säga att jag blev shockad över att se bilderna? Det ser ju inte ut som jag längre, eller jag ser inte ut som mig själv nu? Tänk vad man vänjer sig fort vid sitt utseende ändå. Och tänk att man inte märker skillnaderna när man ser sig själv varje dag. Lite skrämmande. Visst ser jag att jag går ner i vikt men inte på det sättet... Svårt att förklara. :P
 
Hur som helst, till vänster ser ni mig när jag var som "fetast" och till höger för någon dag sedan efter träning. Samma människa? Slutar aldrig faschineras. Fast jag började ju inte min resa 2 Juli 2010 utan den började ju Oktober 2011 som ni vet. Jag är riktigt nöjd över mig själv. :) Och jag är såå tacksam för att jag fått så lite lös hud som jag faktiskt fått. Det är bara lite på magen som jag tror kommer rätta till sig med tiden, annars får det väl bli ett litet ingrepp. Samma sak med brösten. Jag vill ju inte ha tantbröst vid 25 års ålder. ;) 
 
Nu ska jag strax iväg och träna tillsammans med Matilda. Jag är riktigt taggad. :)

Utvärdering Emelies utmaning

Minns ni Emelies utmaning under februari månad? Jag gav mig ju på en riktig utmaning och körde nivå 3 på allt. Det vill säga följande upplägg:
 
Kost:
- Äta grönsaker till maten minst en gång om dagen.
- Inget godis eller liknande på hela månaden (sockerfria alternativ som t ex ”kesellaglass med bär” är okej men inte bakverk och substitut med sötningsmedel istället för socker).
- Ingen alkohol på hela månaden
- Äta ordentlig mat lagad från grunden enligt ovan, med 1-2 mellanmål för att orka träna de flesta dagar per vecka.
 
Styrketräning:
- Dela upp muskelgrupperna på över/underkropp och kör varje del två gånger, eller dela upp muskelgrupperna till 4 pass för fler övningar på varje muskelgrupp.
- Fokus ligger mer på styrketräning än konditionsträning i veckoschemat.
- Målet är att öka muskelmassan så mycket som möjligt under månaden.
 
Kondition:
- 3-5 konditionspass i veckan där tempot varierar. Intervaller, backträning och distans blandas med 1-2 aktiva vilopass i form av PW.
- Fokus ligger mer på konditionsträning än styrketräning i veckoschemat.
- Målet är att öka konditionen så mycket som möjligt under månaden.
 
Jag klarade mig superfint, förutom att jag unnade mig en dag med vännerna i boda borg. Då blev det även ett besök på max och lite vin på kvällen. :) MEN jag är ändå sjukt nöjd över min prestation, för det syns jävligt mycket på kroppen. Jag ser iaf. Det har hänt sjukt mycket på ryggen och börjar även hända lite på övre delen av magen. Samt armar Här är resultatet i bild:
 
Övre raden; 7 Januari. Undre raden; 3 Februari

Heja mig!

Nytt gymkort kanske?

 
En bild säger mer än tusen ord va? Jag kanske borde börja fundera på att fixa nytt gymkort? Personen på kortet ser ju inte ut som jag längre för fem öre. Bilden på gymkortet är tagen Januari 2011 och bilden till höger är från igår. Nästan exakt 2 år emellan. Alltså var det mer eller mindre exakt 2 år sedan som jag bestämde mig för att bli den jag är idag, fast vägen dit har varit krokig med 1 långt uppehåll (mars-september 2011). 
 
Jag ÄR sjukt jävla stolt över mig själv och vet ni vad, jag tycker att jag är snygg nu till skillnad för 2 år sedan! (som egentligen är förbjudet att tycka om sig själv i lilla landet Sverige, men det skiter jag i). Självförtroendet börjar sakta men säkert komma på topp och jag kan säga till mig själv att jag faktiskt är bäst! Det jag har åstadkommit på 2 år är något många aldrig klarar av på en hel livstid, och detta har jag dessutom gjort själv på helt egen hand utan någon magsäcksoperation, viktklubb, diet eller liknande.
 
Jag är så himla glad och älskar livet just nu! ♥ 

Tisdag

Början av veckorna brukar jag tycka går så enormt segt, speciellt måndag och tisdag. Allt roligt brukar ju generellt vara på helger. Speciellt nu när tävlingssäsongen börjar dra igång! :D Hur som helst, denna tisdag gick ovanligt snabbt. Kanske för att jag bara jobbade en halv dag. Började med en tur till stallet för att motionera min älskade häst, sedan blev det jobb och efter det träning. På dagens schema stod spinning och det gick kanonbra, jag var riktigt taggad och det var bra musik mestadels (hårdrock).
 
Jag grävde lite i gamla bilder och ramlade över en gammal mobilbild på min arm (vänster bild nedan). Eller gammal och gammal, den är ca 4 månader gammal och jag kommer ihåg att jag var så stolt över att det faktiskt började synas en liten muskel på biceps. :) Det var startskottet till att jag ville fortsätta med styrketräningen för att bygga mer muskler. Idag tog jag en ny bild på min arm (höger bild nedan) och jisses vilken skillnad. Jag är stolt över mig själv. :) Och det tycker jag att jag har rätt att vara för en gångs skull. 
 
Vänster bild: För 4 månader sedan  - Höger bild: Idag

Formcheck för December

Innan jag drog till Spanien så hann jag inte lägga upp "formbilderna" som jag brukar lägga upp runt den 20e varje månad. Men jag hann ta dom iaf och det är ju bättre sent än aldrig att lägga upp dem, eller hur? För som ni vet händer det ständigt förändringar med min kropp. Så låt oss börja med framsidan av armarna:
 
 
Visst har det hänt sjukt mycket mellan September och December? Men även väldigt mycket mellan November och December. Jag har svårt att tro att de är jag på sista bilden. Haha. ;) Jag tycker det syns framför allt på biceps och vid nyckelbenen/halsen. Och här kommer bilder på ryggens muskulatur:
 
 
Det har inte synts lika väl tidigare på ryggen, men nu börjar det även ta fart där! :D Det syns väldigt stor skillnad mellan november och december om ni frågar mig! Jag är riktigt nöjd! :)
 
Om jag vågar någon dag i framtiden kaaanske jag visar helkroppsbilder före- och efter. Men det återstår och se. Isf blir det nog på ett lösenordsskyddat inlägg som ni får fråga om lösenord till.

Mitt namn är Emma Bertilsson, 25 år och bosatt i staden Karlstad. Jag bär på en kronisk ledsjukdom och i denna blogg får ni följa med på min resa från extrem överviktigt med ledvärk, inflammation och feber till ett symtomfritt sundare liv med normalt BMI. Ni får även ta del av mina framsteg, bakslag och mål.

Hösten 2011 orkade jag inte ens springa 200 meter. År 2014 ska jag springa mitt första marathon och fram tills dess anta en rad andra spännande utmaningar. Så följ min resa, den vill du inte missa!!

Mail: [email protected]
Instagram: HealthyHappyEmma

Follow on Bloglovin

Mina Lopp

2012:
Vårruset 5km 10/5 - 33:15 min
Karlstad Stadslopp 10km 16/6 -66:46
Blodomloppet 10km 30/8 - 62:27
Tjurruset 10km 15/9 - 74:40

2013:
Ismilen 9 km 19/1 - 46:47
Tjejvasan 30 km 23/2 - 3:59:40
Seedingsloppet gbg 10km 24/3 - 48:07
Vikten runt 72 km 9/5 - 2:59:23
Vårruset 5 km 16/5 - 21:58
Göteborgsvarvet 21km 18/5 - 1:49:02
Tjejvättern 100km 8/6 - 3:24
Karlstad Stadslopp 10km 15/6 - 45:56
Vansbro tjejsim 1km 6/7 - 30:02
Blodomloppet 5 km 22/8 - Hoppade över
Tjurruset Karlstad 12 km 14/9 - 1:16:50
Lidingö tjejlopp 10 km 29/9 - 47:15
Tjurruset Sthlm 10,4 km 6/10 - 1:02:01

2014:
Göteborgsvarvet 21 km 17/5 - ?
Stockholm Marathon 42 km 31/5 - ?
Halvvättern 150 km 8/6 - ?
Vansbro halvsim 1,5 km 4/7- ?
Midnattsloppet 10 km 16/8 - ?
Tough Viking 15 km 30/9 - ?
Tjejmilen 10 km 6/8 - ?
Stockholm Halvmaraton 21 km 16/9 - ?
Lidingöloppet 15 km 27/9 - ?
Tjurruset Sthlm 10 km 4/10 - ?
Stockholm Tunnel Run 10 km 22/11 - ?

Personligt Bästa

Löpning:
2 km - 8:04 min
3 km - 13:07 min
5 km - 21:56 min
10 km - 44:52 min

Längdskidor:
1 km - 6:14 min
30 km - 3:59:40 min

Tema Nostalgi gjort av Mimmi Thorneus