Hur mycket har du gått ner i vikt?

Ja, den allra vanligaste frågan jag får just nu är som rubriken lyder. Både i verkliga livet och i cybervärlden. Fast betydligt oftare i verkliga livet. Ofta utbrister bekanta som jag inte träffat på sjuuukt länge (6 månader eller mer) "men shit vad du har blivit smal! Hur mycket har du gått ner egentligen?" nästan de första dom gör. Och som följdfråga undrar dom vad jag har gått på för diet.... Ska jag vara helt ärlig tycker jag det är VÄLDIGT oförskämt och fråga en sådan fråga. Eller är det bara jag som tycker det? Speciellt om man knappt känner personen ifråga eller inte har någon vidare kontakt. Och diet? Varför tar nästan alla det som en självklarhet att man gått på diet för att gå ner i vikt?
 
Jag blir inombords nästan lite förbannad när den frågan kommer upp. Jag blir så trött på att alla är så fixerade på vikt och kilon! Det känns nästan som att de enda intressanta är antal kilon jag gått ner, inte hur jävla bra fysisk kropp jag fått inom framför allt löpning. Nej, de bryr de sig inte om. Det fantastiska är kilona. Det jag faktiskt är så jäkla stolt över är mina fysiska framsteg.
 
Jag brukar därför säga antingen att jag inte har någon koll eller att det är bra många. Envisas dom med att få veta ändå så säger jag rakt på sak att jag inte vill berätta och varför. Egentligen har jag full koll och har haft hela resan. Men som ni vet håller jag det för mig själv då det inte är det jag vill förespråka. Jag står för att utgå efter kroppen, och att det allra viktigaste är att man har en fysiskt hälsosam kropp och knopp. Sen om man väger 50 kg eller 75 kg spelar INGEN som helst roll bara kroppen mår bra. Jag förstår inte varför folk inte kan förstå detta? Alla kroppar är olika!
 
När jag säger att jag inte går på någon diet så tror dom oftast inte på mig. "Någon förändring måste du väl gjort?". Nej, faktiskt inte. Eller okej, jag äter havregrynsgröt varje morgon istället för mackor. ;) Men thats it. Jag unnar mig fortfarande godis och godsaker VARJE vecka. 
 
Är det bara jag som tänker/känner såhär eller finns de fler?

Kommentarer

angelica

2012-11-08 - 22:35:10
håller med, det är riktigt oförskämt att fråga något sådant! Det hade ju varit mycket roligare om de kunde se hur stark man blivit och förbättrat sin kropps mående. Allt handlar inte om kilon.

Josefin Sjöberg

2012-11-08 - 23:04:36
du har så rätt! Det är ett sånt himla fokus på vikt och kilon överallt hela tiden. är också sjukt trött på det, men då har jag ju intevarit i närheten av din resa! Visst, jag får inte frågor angående min vikt eller så, men om man tackar nej till godis/kaka eller om man säger att man ska iväg och träna får man svaret: "men du behöver inte gå ner i vikt". Precis som att det skulle vara enda anledningen att träna.
Svar: Ja, det är verkligen vikthets överallt! Speciellt på vårkanten när alla ska "bli i toppform till sommaren". För mig är de lite samma sak. Fast då har jag fått kommentaren: "men du behöver ju inte träna i gymmet, man bränner mer kcal om man tränar kondition och blir smalare snabbare". Ja, jag vet men jag kanske inte bara vill träna kondition? Jag kanske vill bli stark också för att jag mår bra av det?
Emma Bertilsson

Linda

2012-11-09 - 08:34:32
Jag började med GI för några år sedan, då med fokus att gå ner i vikt. Och det gick bra, men framför allt märkte jag att jag mådde bättre av att dra ner på kolhydraterna. Nu äter jag efter mina egna riktlinjer; inte så mycket bröd och spannmål. Mellanmålen på jobbet består av avocado eller kvarg och för några dagar sen så fick jag frågan "Ja men hur mycket går du ner av din diet då? Går det fort?" och jag svarade "Jag har ingen fokus på viktnedgång, jag bygger muskler och mår bra av den här kosten".

Jag tror att många fortfarande söker quick fixes och då blir det väldigt intressant för dem att ta reda på hur de kan nå en så stor viktnedgång som möjligt på kortast tid. Helst utan ansträngning, om jag var får lite krass :)
Svar: Jag tror som dig att de flesta är ute efter lätta genvägar till snabb viktnedgång. Det är väl därför de här Nutrilett-dieterna och de där finns. Och de blir ju inte bättre av att t.ex. aftonbladet skriver på förstasidan "såhär blir du smal inför sommaren 2012 på 5 veckor" osv. Ingen av dem förstår att det inte finns några genvägar, det är träning och en sund livsstil som gäller. Ofta brukar ju folk "inte ha tid att träna så mycket". Men det är bara bullshit, jag med 2 jobb som totalt ger över 100%, 1 häst samt sambo klarar av att träna 6 dagar i veckan. Allt handlar om prioriteringar. T.ex. gå upp tidigare på morgonen för att hinna med att träna innan jobbet eller skippa fikan med kompisen på eftermiddagen. Det finns liksom inga ursäkter. Men de är folk duktiga på eftersom det är jobbigt att träna. ;)
Emma Bertilsson

Hanna

2012-11-09 - 09:21:49
Jag tycker det är jobbigt att bemöta andras kommentarer.
Jag äter lchf för att jag har problem med magen som nästan har försvunnit helt genom kostomställningen. Alla i min närhet ser och märker hur bra jag mår. Är normalviktig och har inte gått ner mer än något kilo men orkar delta i allt jag vill, är piggare och orkar framför allt träna!

Ändå får jag kommentarer i stil med "men äter du ingenting längre?" "Vad äter du om du inte äter bröd, pasta,potatis, inte ens frukt?!" "Jaja, du kan ju äta mycket fett, tur att du inte är överviktig, då hade det aldrig fungerat att äta så mycket fett!"
Jag blir så trött. Jag äter min mat och mår bra. Jag lägger inte mig i andras matvanor... Tröttsamt.
Svar: Jag tycker också det är jobbigt. Speciellt för att de flesta inte förstår. Det är så störande med alla dessa kommentarer, vissa är ju väldigt onödiga också. :/
Emma Bertilsson

Malin

2012-11-09 - 09:24:17
Nej Emma, du är inte ensam om att tänka sådär. Jag blir också lite irriterad på folk som man inte träffar så ofta och så blir man bombad med frågor om hur mkt man väger, hur man gjort och ja you name it.

Det roligt att dem märker någonting, men dem behöver inte bomba en med FEL frågor, som jag vill kalla det. Om du förstår vad jag menar :)
Svar: Härligt och höra. Det känns som att alla har rätt att få veta hur många kilon man vägde innan, hur många kilon man väger nu och hur många man gått ner totalt osv. Bara för att de råkar känna en liiiite. Hallå? Det kanske fortfarande är en privat fråga? Som talespråket lynder, fråga aldrig en kvinna om vikten... Håller med om att de är roligt att dom märker. Men på fel sätt. Har man inte träffat någon på 1-2 år och personen inom beloppet av 20-30 sek hinner fråga hur mycke man gått ner i vikt och vilken diet man går på är det något som gått snett tycker jag. oförskämt.
Emma Bertilsson

Michelle

2012-11-09 - 10:18:48
Jag håller fullständigt med, det är till och med så att min pappas fru frågar varför jag plötsligt blivit så vikt fixerad.. Frågan jag ställer är följande; "undra vem som är viktfixerad" Jag precis som du, går på gym nästan 5ggr i veckan, tränar aktivt genom att välja cykel o gå ist för att åka bil/buss. För mig är det en livs stil att träna & äta rätt! Att personer i min omgivning utbrister, vad går du på för diet, hur mkt har du gått ned i vikt sedan vi sågs sist etc etc gör mig arg, men det visar också i hur dålig koll dem har på att träning hjälper bra bättre & fortare än någon diet! Träning är hållbart i längden, inte dieter!! Keep it up, and ignore the others!!
Svar: Precis! Jag håller med dig. jag är inte heller viktfixerad även om jag har koll på min vikt. Jag har bara BYTT LIVSSTIL vilket väldigt få begriper. Alla tror att jag bantar. Det känns som att bara för att de är bekanata eller t.o.m. vänner så har de rätt att få veta hur många kilon man gått ner och hur man gjort osv. Men så är de ju inte. de tycker inte jag iaf. Man går ju inte och frågar en person som är fet och inte tränar hur mycke den väger? varför ska man då fråga någon som tränar och börjar få en kroppsförändring? Jag håller med dig. Vem som helst kan gå på diet, men de håller aldrig. Byta livsstil är vad som gäller. :)
Emma Bertilsson

a-k

2012-11-09 - 10:26:51
Det syns ju tyvärr inte lika markant hur stark man är, eller hur bra kondition man har, förändrad storlek, ja det ser man ju. Dock tycker jag såklart att känner man inte en person ska man fråga precis vadsomhellst , sen väljer ju såklart du själv om eller vad du svarar. Jag imponeras av din träning iaf! :)
Svar: Jo de är klart. Men de jag blir arg på är viktfixeringen. Ofta så kommer de 2 frågorna inom beloppet av 30 sek när man sprang på varandra på ica liksom. Jag tycker det är helt fel. De är ju ungefär som att fråga om lön, om någon är gravid (kan ju bli väldigt pinsamt om man inte är helt säker), hur lång penis någon bekant har osv. Sånt frågar man ju inte? Vett och etikett kallas de.
Emma Bertilsson

Emma Forsberg

2012-11-09 - 11:37:04
Håller verkligen med! Jag har alltid sagt att det inte spelar någon roll hur mycket man väger, det viktigaste är att man själv är nöjd med hur man ser ut.
Många tjejer är ju rädda för att bygga muskler bara för att de inte vill gå upp i vikt, vilket bara är löjligt tycker jag. För det är ju mycket snyggare (och hälsosammare) med tränad kropp än att vara spinkig bara för att man är rädd att gå upp några kilo.
Svar: Ja de är ju så! Dock spelar de nog liiiite roll hur mycke man väger. typ 150-200 kg är ju inte hälsosamt för någon pga stor sjukdomsrisk. Men de är ju samma sak om man är för smal. Men man behöver ju inte överdriva heller! Jag tycker också de är löjligt med tjejer som är rädd för att få muskler men ändå ska träna. Håller med dig att det är snyggt med vältränade/musklade tjejer. Inte extrema body bilders dock. ;P
Emma Bertilsson

JHH

2012-11-09 - 13:15:08
åååh Jag blir nästan tårögd av att läsa det här. Fantastiskt bra skrivet!!
Svar: :') Tusen tack!
Emma Bertilsson

emelie

2012-11-09 - 15:20:32
När jag började min vikt/kroppsresa i augusti nu i år blev jag sjukt irriterad på mina kollegor som fällde kommentarer som.. "Jajuste, du går ju på diet...", "Jaha, hur går det med dieten då?"

Men VADÅ diet?! Vad snackar ni om? Jag uteslutar bara sådant som är DÅLIGT för mig, t ex alla kakor man kan trycka i sig om man jobbar på ett demensboende. Är det då en diet?!

Och att jag sedan väljer att inte äta maten på jobbet och har matlåda med mig (när jag jobbade dag, nu jobbar jag natt) är för att min mage inte klarar av den otroligt feta mat som serveras där. Det har INGENTING med någon diet att göra. En måltid tar magen fyra - fem dagar att bli återställd ifrån.
Svar: Jag förstår dig! Jag skulle också bli förbannad! Nu jobbar ju jag mest ensam. Men när jag väl är på kontoret får jag ständigt frågan hur mycket jag gått ner i vikt och: "men någon slags diet måste du ju gå på? Eller iaf någon kostförändring?" Kakor är inte bra för någon i för stora mängder, så de är ju förståligt att du utesluter dom. "inte äta kako/godsaker varje dag" kallar inte jag att gå på diet iaf.. :/ Förstår dig precis!
Emma Bertilsson

emma

2012-11-09 - 16:04:56
ärligt talat, det jag blir mest imponerad över när jag går in här är inte att du gått ned i vikt, jag tittar på jämförelsebilder och ser en starkare och mer självsäker tjej, jag blir imponerad över hur pass mycket du tränar och hur du byggt upp dej, vem som helst kan väl gå på diet, men det du har gjort är riktigt imponerande!
Svar: Vad gullig du är Emma! Tack! Jag blir lite rörd här. :´) Jo, jag känner mig mer självsäkrare nu när jag märker framsteg och resultat. Jag har alltid drömt om att ha en vältränad och hälsosam kropp vilket jag är påväg att få nu. Så sakta men säkert stärks självförtroende. Det är ju enormt peppande och stolt känsla när man sätter PB efter PB hela tiden. :)
Emma Bertilsson

Jenny

2012-11-09 - 16:06:34
Jag håller helt med! Dietfrågan är oförskämd och det viktiga är den fysiska hälsan. Själv började jag träna för inte så längesedan och har inte gått ner speciellt mycket, men jag mår så otroligt mycket bättre än innan. Så, som sagt, bara man mår bra och känner sig stark är det skit samma vad man väger.
Svar: Både diet och viktfrågan är oförskämd att fråga tycker jag. Iaf om man är en avlägsen bekant liksom som säger det inom beloppet av 30 sek när man springer på varandra på konsum t.ex. Precis så tycker jag med! Visst, 100+ kg (ej muskler) är ju inte speciellt hälsosamt då man kan få sjukdomar osv. men det allra viktigaste är ju att man mår bra i knopp och kropp. :) Alla måste ju börja någonstans också, även den på 100kg+ .
Emma Bertilsson

a-k

2012-11-09 - 18:49:10
haha måste bara avslöja att jag är en slarver som inte läser igenom innan jag klickar på skicka =) jag menade ju såklart att känner man inte en person ska man INTE fråga vadsomhellst!Jag skulle absolut fråga en vän om denna är gravid om jag skulle tro det...
Svar: Aha! Då är jag med. :P
Emma Bertilsson

EmelieMaria - träning&annat

2012-11-09 - 19:13:12
Jag håller med så himla mycket!! Om precis allt, så himla tråkigt att folk bara uppmärksammar utseendet och ytliga saker när det ligger så mycket hårt jobb bakom och så fina resultat! För mig är fysiska resultat som att kunna springa snabbt och lyfta tunga vikter så mycket mer värt för det ligger så mycket hårt arbete bakom! Vem som helst kan bli smal av att bara sluta äta men hur "svårt" är det och hur bra mår man av det? Jag tycker du är en sån himla bra förebild!!
Svar: Håller med dig! Resultat inom träning är så mycket mer värdefullt! Att gå ned i vikt är ju inte så svårt idag. Är man lat kan man ju operera magsäcken så att den blir liten t.ex. Men då gör man ju fortfarande inte något åt själva problemet. Livsstilen. Tack Emelie! Det värmer så att läsa! <3
Emma Bertilsson

Catti

2012-11-09 - 21:20:59
Du har sunda och bra tankar inom detta, men förstår deras nyfikenhet. Jag är också nyfiken! Mest för att jag äääälskar siffror, statistik och dokumentation haha. Jag ska ju läsa till civilekonom så det kanske säger en del :P fortsätt göra det du gör, och du kommer fortsätta få dessa frågor, men jag tycker du svarar på ett bra sätt!
Svar: Tack Catti! <3 Jag förstår såklart att folk är nyfikna. Men är man 8+ år så utbrister man inte med sådana frågor inom beloppet av 20 sekunder när man råkar springa på varandra på ica och har inte setts på 1-2 år.... jag blir irriterad när folk frågar och tar för givet att de ska få ett svar, som om de har rätt att få veta svaret. och ännu mer irriterad blir jag när de tjatar och man nästan måste bli arg/sur och säga till på skarpen. (det har hänt) och då blir ju dom sura för att de inte får veta.... Det är ju min kropp, jag bestämmer. Eller? Någonstans måste de finnas en gräns. Jag tycker det är enormt oförskämt att vara vuxen och bete sig så. men de är vad jag tycker. :P
Emma Bertilsson

Thea Tränar

2012-11-10 - 04:40:22
Intressant... jag var tvungen att fundera på hur jag själv har upplevt det. Jag har ännu inte brytt mig om att människor har frågat mig om vikten. Jag vet inte varför jag inte gör det kanske att jag skulle reagera om det var en person som jag absolut inte kände så bra. Det beror ju också på hur de frågar.:) Men jag förstår att människor kan tycka att det är jobbigt. Jag har till och med fått frågan om jag är med barn och inte ens då tog jag illa vid mig.
Men jag håller helt klart med dig, den viktigaste delen är hälsan, att man mår bra och det som är minst viktigt är vad vågen visar. :)

Men jag har saker som jag tycker är jobbiga:
Jag tycker att det är jobbigt när jag avstår från kakor, bullar, glass osv när jag är bortbjuden och någon vräker ur sig: men vad trist du är. Det gillar jag inte och det har hänt.
Det här med diet är också jobbigt. Varför tror alla att man går på en diet när man går ner i vikt? Vad är diet för olika personer? När är det man dietar?

Jag tycker iallafall att du är grym och gör ett bra jobb!
Tack för inspirationen!
Svar: Åh, då ska du va lyckligt lottad. :) Jag bryr mig inte jättemycket egentligen heller. Men jag blir irriterad när folk frågar och tar för givet att de ska få ett svar, som om de har rätt att få veta svaret. och ännu mer irriterad blir jag när de tjatar och man nästan måste bli arg/sur och säga till på skarpen. (det har hänt) och då blir ju dom sura för att de inte får veta.... Det är ju min kropp, jag bestämmer. Eller?
Jag håller med dig om de saker du tycker är jobbiga. Nu har inte jag de problemet direkt eftersom jag sällan är bortbjuden bland sådana människor. De människorna jag blir bortbjuden till stöttar mig istället och någon gång har de tänkt på mig och ansträngt sig att göra kalorisnål dessert, även fast de inte behövt de! Jag äter ju godsaker ändå, men vid speciella tillfällen. typ när man går bort och inte på onsdagsfikan på jobbet.

Tusen tack för ditt beröm! <3
Emma Bertilsson

elina

2012-11-10 - 09:25:55
sååå himla rätt!!!

Jenny svarar

2012-11-10 - 11:15:52
himla bra skrivet, Emma! :)
Svar: Tack! <3
Emma Bertilsson

Emma | Tillvaron

2012-11-19 - 17:26:07
Vilket fantastiskt bra jobb, då ser frisk, stark och glad ut på bilderna, och du verkar ha en fantastisk inställning till ditt nu hälsosamma liv.

Jag har själv genomgått en liknande förändring precis som du och möts av otroligt mycket ifrågasättande. Jag påbörjade min egen hälsoresa med inställningen att jag ville tappa i vikt (för det behövde jag), men under tiden så har målet, idealen och inställningen förändrats till något HELT annat. Jag tränar och äter sunt för att jag mår så otroligt bra av det, och jag är lyckligare inifrån och ut än vad jag någonsin har varit. Tyvärr verkar det provocera många att man har gjort ett aktivt väl att leva hälsosammare, de flesta verkar tro att man inte kan träna och vara hälsosam utan att det når extrema nivåer. Det tycker jag är otroligt trist, för själv har jag aldrig haft en så sund inställning till mat, träning och min egen kropp som jag har nu. Stor eloge till dig, tänker definitivt fortsätta läsa din blogg och inspireras av din energi!
Svar: Gud va gulligt av dig! Tack! Jag känner igen det där så väl. Det är tråkigt. Dom flesta tror ju itne att man kan tycka träning är kul utan bara jobbigt. Men det blir ju vad man gör de till. :) Sund mat kan jag inte påstå att jag äter än. Eller jag äter vanlig husmanskost med skärpmat då och då. :P Skoj att du kommer titta tillbaka hit, jag ska ta mig en kik på din blogg. :)
Emma Bertilsson

Michelle

2012-11-21 - 07:32:30
Oftast så kommer det fram folk och frågar; "varför lägger du energi på träning?"

Men tyvärr är det samma personer som kommer fram senare och frågar; "hur gjorde du?" "Visa mig!!"

Jag tycker du är en grym förebild och fortsätt med det! Det är så många som bli inspirerade av dig, kanske inte det var meningen från början? Men du drar med dig så många när du är så positiv och delar med dig av din glädje :)

Du är stark!!!
Svar: Ja, de är ju så! Och "hur orkar du träna så himla mycke? De är ju tråkigt." Tack. Ja de är så kul! :) Nej, det var det inte från början. Men det har blivit de mer och mer då jag tycker det är roligt att kunna hjälpa och inspirera. Vad glad jag blir för dina fina ord! <3
Emma Bertilsson

Saramargareta

2013-02-07 - 08:34:41
Klok som en bok! Får du inte frågan "men tränar du inte för mycket" eller "nu får du inte gå ner mer" Som om fett var något att ha. Själv brukar jag bara säga, angående träningen, att du (till den som frågar :) sitter framför teven minst en timme om dagen, jag tränar istället.

Men du har helt rätt, alla vill veta kilon för att kunna jämföra sig antar jag. Men vill de göra din resa går det inte att dricka nutrilettsoppor, Eller göra gastric by pas man måste förändra sig inifrån, så mycket sitter i huvudet.

Du är så klok och inspirerande, heja!
Svar: Vad gullig du är, tack! <3 Jo, på senaste tiden har jag fått de kommentarerna då det gått så jäkla fort. Egentligen så har de ju gått i jämn takt hela tiden bara att framstegen syns mycket mycket mer och snabbare nu än vad det gjorde i början, även om jag gick ner lika många kilon/månad då. Det är så sant, om man vill göra en resa som mig så måste man ändra livsstil och inget annat. Tror också de mesta sitter i huvudet. :)
Emma Bertilsson

Skriv en kommentar









Mitt namn är Emma Bertilsson, 25 år och bosatt i staden Karlstad. Jag bär på en kronisk ledsjukdom och i denna blogg får ni följa med på min resa från extrem överviktigt med ledvärk, inflammation och feber till ett symtomfritt sundare liv med normalt BMI. Ni får även ta del av mina framsteg, bakslag och mål.

Hösten 2011 orkade jag inte ens springa 200 meter. År 2014 ska jag springa mitt första marathon och fram tills dess anta en rad andra spännande utmaningar. Så följ min resa, den vill du inte missa!!

Mail: [email protected]
Instagram: HealthyHappyEmma

Follow on Bloglovin

Mina Lopp

2012:
Vårruset 5km 10/5 - 33:15 min
Karlstad Stadslopp 10km 16/6 -66:46
Blodomloppet 10km 30/8 - 62:27
Tjurruset 10km 15/9 - 74:40

2013:
Ismilen 9 km 19/1 - 46:47
Tjejvasan 30 km 23/2 - 3:59:40
Seedingsloppet gbg 10km 24/3 - 48:07
Vikten runt 72 km 9/5 - 2:59:23
Vårruset 5 km 16/5 - 21:58
Göteborgsvarvet 21km 18/5 - 1:49:02
Tjejvättern 100km 8/6 - 3:24
Karlstad Stadslopp 10km 15/6 - 45:56
Vansbro tjejsim 1km 6/7 - 30:02
Blodomloppet 5 km 22/8 - Hoppade över
Tjurruset Karlstad 12 km 14/9 - 1:16:50
Lidingö tjejlopp 10 km 29/9 - 47:15
Tjurruset Sthlm 10,4 km 6/10 - 1:02:01

2014:
Göteborgsvarvet 21 km 17/5 - ?
Stockholm Marathon 42 km 31/5 - ?
Halvvättern 150 km 8/6 - ?
Vansbro halvsim 1,5 km 4/7- ?
Midnattsloppet 10 km 16/8 - ?
Tough Viking 15 km 30/9 - ?
Tjejmilen 10 km 6/8 - ?
Stockholm Halvmaraton 21 km 16/9 - ?
Lidingöloppet 15 km 27/9 - ?
Tjurruset Sthlm 10 km 4/10 - ?
Stockholm Tunnel Run 10 km 22/11 - ?

Personligt Bästa

Löpning:
2 km - 8:04 min
3 km - 13:07 min
5 km - 21:56 min
10 km - 44:52 min

Längdskidor:
1 km - 6:14 min
30 km - 3:59:40 min

Tema Nostalgi gjort av Mimmi Thorneus